Härlig helg i Skåne

Det var länge sedan jag bloggade nu - det har varit förhållandevis intensivt sedan i våras med jobb, hundar och allt som skall göras hit och dit. Hoppas att det blir lite lugnare framöver så att man känner att man liksom inte springer före sig själv hela tiden.

MEN....
Nu var det dags för en Skåne-helg! Utställning på Sofiero och i Bjuv stod på schemat. Rollo och Pepsi var anmälda. Så vi styrde kosan mot Skåne - Mia och Gösta åkte redan på fredagen medan jag åkte ner på lördag morgon. Det blir att gå upp vid fyra om man skall hinna ner i tid.
Mia och Gösta är sådana änglar! De tog med sig tälten och satte upp det på fredagkvällen på Sofiero. Tur var det för det finns inte så mycket plats och på lördagen var förstås allt upptaget. Och det var regn i luften... och regnade också även om det inte var så farligt.

Det gick i alla fall riktigt bra! Det har känts lite motigt ett tag men denna helgen kanske får bort den känslan.
Rollo som har fladdrat omkring med benen som om han försökte flyga kom ner lite mer på marken och visade sig ganska hyfsat! Han sköter sig alltid utmärkt - det är bara det att han går väldigt luftigt med frambenen när han är inne i ringen.
Rollo vann dock unghundsklassen båda dagarna och fick CK! Hurra!
Han är rolig att ställa och tycker själv att det är kul - och så gör han allt för lite godis!

En annan som gör allt för godis är hans syster Pepsi! Hon har ovanligt vassa framtänder (verkligen!) och eftersom hon tar i ordentligt när det vankas godis så blir det alltid något finger som får sig en törn (blod). Köttbullar är uteslutet - frolic är bättre (eftersom jag vill ha fingrarna kvar).
Pepsi är så himla söt och käck! Jag är väldigt förälskad i henne!
Men hon har fått för sig att det är hemskt inne i ringen. Ena stunden travar hon på och tycker att livet leker - nästa kommer hon på att hon är inne i ringen och vill helst av allt bort. Vi bestämde oss för att strunta i hur det går och bara försöka få henne att tycka att det är trevligt och på söndagen gick det faktiskt lite bättre. Några korta stunder kom hon på var hon var men på det stora hela så gick det bra. Idag talade jag om för domaren hur det var och att vi mest gjorde det för träning och domaren var väldigt mjuk och fin och fick ändå känt igenom henne.
Så Pepsi fick sina ettor båda dagarna och vi är nöjda med det! Nu skall vi fortsätta att träna på hemmaplan och så hoppas vi att hennes rampfeber släpper.
Hon visar sig ju riktigt bra när hon glömmer att vara skraj och hon är väldigt söt så det skulle ju vara kul om hon kunde ha den glada känslan hela tiden!

Kanske skickar Gösta och Mia lite foton som jag kan lägga in på bloggen eller hemsidan.

Mia och Gösta är förresten de bästa rese- och utställningskompisar man kan tänkas ha! De är roliga och alltid lätta att komma överens med! Åker jag på utställning med dem så vet jag att det kommer att bli trevligt - inte dumt alls!!! Kramar till dem!