Happy in my kitchen!
Ja, nu försökte jag ju vara rolig! Och visst är jag lycklig i mitt kök men faktum var att igår var Happy och matte på besök. Det var trimdags!
En liten lurvig tokfia skulle omvandlas till en lite mer välfrissad sötnos.
Många timmar tog det - Happy har precis som de andra syskonen både mycket och bra päls som växer som ogräs! Lite onödigt tycker Happy också att det är att stå som en staty på trimbordet när man kan göra så mycket annat som är mycket, mycket roligare. Men hon var väldigt duktig!
Matte+30 hjälpte till på många sätt - bland annat genom att underhålla mig! Vi hade det väldigt trevligt och pratade intensivt om allt mellan himmel och jord. Undrar vem av oss som var tröttast efter trimningen?! Jag skulle tro att vi alla; Happy, matte+30 och jag var fullständigt nöjda med att krypa ner och lördagsmysa i våra soffor resten av lördagen!
Så här blev resultatet;
(Happy på båda bilderna!)
En liten lurvig tokfia skulle omvandlas till en lite mer välfrissad sötnos.
Många timmar tog det - Happy har precis som de andra syskonen både mycket och bra päls som växer som ogräs! Lite onödigt tycker Happy också att det är att stå som en staty på trimbordet när man kan göra så mycket annat som är mycket, mycket roligare. Men hon var väldigt duktig!
Matte+30 hjälpte till på många sätt - bland annat genom att underhålla mig! Vi hade det väldigt trevligt och pratade intensivt om allt mellan himmel och jord. Undrar vem av oss som var tröttast efter trimningen?! Jag skulle tro att vi alla; Happy, matte+30 och jag var fullständigt nöjda med att krypa ner och lördagsmysa i våra soffor resten av lördagen!
Så här blev resultatet;
(Happy på båda bilderna!)
Happy och Citrus är väldigt, väldigt lika! Och det är roligt för man kan se både pappa Ivan och morfar Fred i uttrycket.
Citrus (på bilden 5 månader)
Idag är det vilodag från trimning. Alldeles snart skall jag och hundarna ta en ordentlig skogspromenad. Det skall bli skönt!
Hoppas jag i alla fall - hundarna är just nu lite "vårtokiga" och det visar sig på olika sätt: Dippen äter allt hon kommer över (om det är äckligt tillräckligt), Ginny har visat lite tendenser till att vilja ge sig av på egen hand och Kola rusar som en vilde överallt - både inom och utom synhåll! Hon har dock inte stuckit ifrån mig ännu utan håller sig ändå i närheten (som tur är).
Så varje skogspromenad är som ett experiment just nu; skall de gå att ha lösa eller blir det koppel!?!
Kola har dessutom upptagit sina illbattingfasoner igen och smiter förbi en som en blixt nerför trappan om minsta chans uppenbarar sig. Hon har dessutom lärt sig sedan förra perioden och springer nu iväg mycket längre och fortare. Den lilla jäkeln!
Och det är BARA för att busa med oss! Det är helt tydligt!
Det är otroligt retligt att se henne smita iväg nerför trappan när man ju faktiskt VET hur hon är! Men jag tror att Lisbeth kan gå i god för hur lurig och snabb hon är! Trots att man vet och försöker förebygga så lyckas hon ändå hitta de minimala öppningarna och har superkoll på när man tappar uppmärksamheten för bara en sekund. Men jag skall vinna!
Ha det gott allihopa!
***
6 kommentarer:
Aha det är DET Morrten känner av, vårruset som spritter i benen? Jag hade knappt hunnit klicka på enter i förra messet häromdan, så stack han från mig i skogen/berget! Och jag tänkte att jag skulle vara kall så jag satte mig ner för att han skulle få spåra mig dit jag var, men där satt jag och blev kallare och kallare! och irriterad! Brr! Så jag började gå sakta tillbaks, tjoade lite, visslade lite... ingen hund. Inget skall. Bara borta! Efter en halvtimma(!) gick jag in och lät dörren stå på glänt, och ytterligare tjugo minuter senare (och lika många rop i dörren) så kom en väldigt skamsen vovve, dyblöt, lerig och flåsig. Han hade haft JÄTTEkul. Hur lätt är det då att var glad och säga duktig vovve??? tre kvart med oro, hundra tänk-om, ilska, förb***de hund, åå mattes älskling tänk om han gjort sig illa, om någon tagit honom, ja ni vet ju allt som hinner fara runt i skallen. Så får man hem en superglad kille som haft latjolajban i bergen!
Nu är det koppel som gäller och godis i fickan och kontaktövningar... igen!!
Suck! Dessa hundar!
Japp! Cairnterroristernas specialitet! Finns inget bättre än att springa vilt och fritt när naturen börjar vakna!
Det enda (och bästa) man kan göra är att minska på friheten ett tag - bara under nära kontakt och korta stunder. Då glömmer de känslan av luft i pälsen, viltdoft i nosen och lera under tassarna! Och sedan blir de "snälla" igen (you wish!)
Kram//Marianne
Hej Marianne!
TUSEN TACK för att du gjorde Happy så fin! Hon ser ut som en liten valp igen! Det är alltid lika trevligt att träffa dig och dina bushundar!
Ha det gott och kram!
Matte30+ med familj och Happyliten
Haha, jag kan verkligen gå i god för att Kola är en mästerstickare! men hur - det tänker jag inte säga idag... Hehe, och varför skulle Morrten vara annorlunda - han har ju att brås på! ;D
Oj, jag trodde först att syrran hade lyckats lägga in två kort på samma tjej, men sen såg jag faktiskt vem som är vem. De ser faktiskt ruskigt lika ut på bilderna!
Nej, Lisbeth - det är faktiskt Happy på båda fotona (men det KUNDE varit ett på varje ;) ).
Ledsen att texten efter bilden luras lite. Lägger till en liten kommentar där så det blir tydligare.
Skicka en kommentar