söndag 18 januari 2009

Magen växer!

Inte min mage förstås (vilket ju är tur eftersom den redan är tillräckligt stor) utan Kolas. Trycker man lite lätt på den så stönar hon lite - hon känner sig nog som en uppblåst balong. Och värre kommer det ju att bli! :)
Det skall bli så väldigt roligt att få valpar här hemma igen! Det var ju ett tag sedan nu... ja, det var ju faktiskt när Kola själv var valp. Citrus med syskon växte ju upp hos Lisbeth.

I går hade jag trevligt besök av Helene och lilla Leia; http://www.raskva.se/Sidor/Hublogg.html
Helene var här förra våren och hälsade på mig och tjejerna eftersom hon funderade över att köpa en cairnterrier. Och cairnterrier blev det; Kullehus Lorelai kallad Leia!
En härlig och fartig och mycket lydig liten cairntjej på nio månader nu. Jag var mycket imponerad över hur bra kontakt de hade redan. Inte minst då ju Leia är i "tonåren" nu och skulle kunna varit lite hur som helst (som mina brukar vara alltså). Vi tog en skön skogspromenad och fikade sedan en bra stund. Ute i skogen var det som om hundarna kännt varandra länge även om Kola stoppade Ginny och Leia från att leka. Ginny är ju Kolas!!
När vi kom in så tyckte tjejerna att om Leia skulle vara där så fick hon allt veta sin plats och ta det lugnt. Då märktes tonårs/valptakterna i Leia som verkligen ville att de skulle tycka om henne - varpå naturligtvis de sade till henne igen! Grinkärringar! Men det var ingen större fara utan jag och Helene kunde sitta och snacka och ditten och datten i ganska lugn och ro. Väldigt trevligt var det. :)

Nu skall jag alldeles snart iväg på Västra Cairnterrierklubbens årsmöte! Jag tycker alltid att det är kul och spännande faktiskt vilket kanske är lite underligt. Men det tycker jag i alla fall!
Om en stund så kommer Pia A och hämtar mig. Käckt att få skjuss för jag har aldrig varit på Hundar i Kålltorps klubbstuga plus att Pia är trevlig och rolig att ha sällskap med!

*** *** *** *** *** *** *** ***

Och nu är jag tillbaka.....
Och det var verkligen jättetrevligt och dessutom väldigt spännande!
Vi skulle välja en ny ordförande då Görel (Tistelöns) efter många år på posten nu vill ägna sig åt annat ett tag. Jag tror att vi har Görel att tacka för mycket - bla att vår klubb varit så livaktig under många år och att styrelsen blivit fylld med så bra personer!

Vi hade två stycken kandidater till ordförandeposten; Charlotte (Sweebreze) och Ann-Christine (Danjou's). Jag är glad att vi som medlemmar fick möjlighet att välja mellan två personer till den viktiga post ordförandeskapet ändå är. Det känns för mig demokratiskt och bra.
Det blev en fantastisk omröstning där båda kandidaterna fick lika många röster! Huuuhh så spännande! Måste varit skönt ändå för dem båda att veta att de var lika uppskattade. Enligt våra stadgar blev det då lottdragning och den som valdes till ordförande var Ann-Christine!
Ann-Christine är mycket kunnig inom "hunderiet" i stort, hon har ett stort nätverk även runt om i landet och har mycket lätt att få kontakt med människor och sist men inte minst så är hon en mycket ödmjuk och trevlig person. Verkligen inte dåliga egenskaper då man har ordförandeposten! Jag tror att detta kommer att bli mycket bra!
Charlotte blev också invald i styrelsen och det är jättebra att hennes resurser kommer att tas till vara, tycker jag. Jag uppfattar henne som mycket driftig och engagerad och hon blir nog en stor tillgång för oss alla.

Så jag är mycket nöjd med min söndag får jag säga! Härligt när man är med i en klubb där man kan känna en positiv nyfikenhet inför kommande år!
Gå in och kika på Cairn i Västs hemsida framöver - det kommer nog att bli många roliga aktiviteter! http://www.cairnivast.se/

:)

1 kommentar:

Anonym sa...

Hej Marianne!
Tack för hälsningen och jisses vad åren går, både för Hugo och oss, tänk att han blir hela två år till sommaren.

Hugo stormtrivdes i Sunne och så kom det ju snö också vilket han blev alldeles i extas av:-). Nosen ner och sen full fart framåt, inga tvivel här inte om vad som är roligt.

Jag är nog tjatig, men Hugo är världens klokaste och finaste vovve. Hel otrolig är han våran Hugo.

Nu håller jag tummarna för valparna framöver och ser framemot att kanske få komma och titta och känna lite och minnas hur det var:-).

På Måndag skall Hugo trimmas, så håll tummarna för honom, han ser numera ut som ett lejon i miniformat kan man säga.

Hugopussar och kramar från matte och husse till er alla