söndag 11 januari 2009

Sköna söndag!

Första arbetsveckan är gjord och jag överlevde! Fast så var den ju väldigt kort också - bara onsdag till fredag. Nu kan det väl låta som om jag inte gillar mitt jobb men det gör jag verkligen - det är bara det att jag tycker att det är härligt att vara fri och göra det jag vill... och när jag vill det.

Jag har just varit ute på en skön söndagspromenad med hundarna. Lite kladdigt i skogen men väldigt vackert. Ginny sköter sig som en ängel nuförtiden! Ibland kan man se att hon får upp vittring och är man bara då med på noterna och säger stopp så kommer hon så käckt tillbaka. Det är som om hon äntligen upptäckt hur man gör för att vara matte till lags. Förr ville hon men hon kunde liksom inte! Då kunde hon på en millisekund försvinna iväg efter något vilt och kunde vara borta i timmar! Skönt att hon lugnat sig!
Kola har ju aldrig riktigt visat de tendenserna. Hon är dessutom mycket mer lyhörd än Ginny - hon är liksom ett litet mirakel! Springer väldigt mycket runt i kring i skogen men så fort man ropar så kommer hon som ett spjut. Och hon springer inte särskilt långt i från mig - sådär 20-30 meter bara.

Nu är Kola dessutom mycket lugnare. På promenaderna busar hon nästan inte alls längre utan springer mest och nosar. OCH letar efter bajs! Det är hon nästintill manisk på just nu!
Inne är hon än mer gosig - även om man inte skulle trott att det var möjligt så gosig som hon alltid brukar vara.
Hon mådde illa och hade ingen större matlust förra veckan men nu börjar det komma tillbaka med råge. Det är bara frukosten hon fortfarande är lite kinkig med.
I helgen trimmade jag bort en massa päls och då dök det upp en liten dräktighetsmage där under! Det skall bli spännande att se hur den växer framöver - för dräktig är hon, det är vi alldeles säkra på!
(även om jag tar lite i trä när jag skriver det för man vet ju aldrig vad som kan hända på vägen!)

I veckan var jag och ultraljudade Ginny för att se hur det gått med den vätska hon hade i livmodern. Veterinären (fertilitetsexpert) var ganska säker på att hon varit dräktig men resorberat. Det är sånt som kan hända ibland - varför vet man ju inte. Det fanns pyttelite klar vätska kvar i ett livmodershorn men det var inget att oroa sig för. Vi skall göra en koll till om någon månad eller så just för att säkerställa inför nästa löp då vi ju parar om henne.

Tack förresten för alla gratulationer och välgångsönskningar. Det värmer i hjärtat!

2 kommentarer:

Ulrika sa...

Åhhh en liten mage full (förhoppningsvis) med valpar! Blir alldeles full i skratt, har hundar samma illamående och nojjor som vi människor har? Inte för att just bajs var min favvo men vissa veckor var tex pulvermos ett måste!!! Ska bli spännande att följa!!
Många kramar och grattis till utställningsframgångarna!!
Ulrika & Morrten!

Bettan sa...

Haha, sniffade du oxå runt i skogen?

*kramar*