Lille Nino´n

Min lille raggsocka, Nino!


Nino blir en "det" om ca 20 dagar!
Han ska kastreras för att slippa må dåligt i resten av sitt liv.


Diagnosen på Nino som det ser ut nu är:
Mycket kraftig urinvägsinfektion pga. förstorad, inflammerad prostata.
(problemen kommer att komma tillbaks titt som tätt under hans livstid, han kommer att få gå på penicillin och smärtstillande om jag inte kastrerar honom).


Det är så jobbigt att se sin lille prins må så dåligt som han gör emellanåt,
så jag får se på det som Marianne sa nyss: " kastrera honom, det är det enda rätta".





Förlåt Marianne och Lisbeth för att jag kapar eran blogg förresten ;)

Tjenare!

Nu är det väl dags för mig att skriva ett inlägg i bloggen ?!

För alla som inte känner mig så är det jag som är träningsnarkomanen Carro.
Jag har vart sjukskriven i 3.5 år, skaffade Nino för att ha en promenadkompis :)
(men jag nöjde mig inte med det, så nu har jag en nerklippt briard på 1.5 år som heter Ciwi och sen har jag även en liten dobermannflicka på 6 månader, Wira.
Dessa två tränar jag med tills nån av oss knappt orkar stå på benen. haha)


Jag kan ju säga att jag var såå rädd för Marianne i början.. och sen även för Lisbeth.
Men idag kan jag inte fatta varför.
Dessa två är ju helt underbara, hjälpsamma och trevliga tjejer :)


Marianne var inte så pigg på att sälja hund till mig i början, jag var bara 19 år och hade ingen erfarenhet.
Men när jag hade vart där några gånger så tror jag att hon förstod att jag verkligen ville detta på riktigt och att det inte var nåt övergående ;)
Jag var och hälsade på Nino och hans syskon säkert 10 gånger innan jag fick hem honom.
Skönt att ha haft turen att hitta världens bästa uppfödare så nära inpå en :)



Och du, Marianne, jag ska ta å erkänna en sak för dig nu..
Innan jag skulle ringa dig för allra första gången så var jag tvungen att sätta i mig några öl.
Så jag var nästan full och alldeles vimsig (mer än vanligt alltså..)



Nu lite mer om Nino.
Han är en väldigt speciell liten pojk. Man måste träffa honom typ 10 gånger innan man förstår sig på honom.
Till en början med så kan man nog tycka att han är en riktig tråkhund, vilket han oxå kan vara emellanåt i och för sig.
Han tjötar hela dagarna (precis som mig), han vill inte gå ut om det regnar.
Han gillar inte mat men han gillar att tugga i sig kalsonger, strumpor och trosor.
OCH han är en riktig rymmarcairn!!!
Fråga Marianne om hur rädd jag var när han sprang bort i skogen bakom henne.
Det var inte långt ifrån att jag satte mig ner och storbölade mitt i skogen.

Han har haft tonsillit i stort sett hela hans uppväxt, när han var dryga året så opererade dom äntligen bort tonsillerna på honom.
Sen dess han han vart jättebra, tills i somras då han blev jättekonstig.
Massa olika symptom, han hoppade på tre ben, kissade som en tjej, flämtade, sov mycket, ville inte dricka, ville inte gå (bara la sig platt fall på alla promenader) och massa annat.
Så under sommaren har han ätit penicillin i sammanlagt 44 dagar och vart hyffsat bra under medicineringen. Men så fort den har slutat så återkommer konstigheterna igen.

Nu har vi vart på Kållereds hund- och kattklinik hos veterinär Per Malmström.
Han är kanon !!
Det har tagits i stort sett alla prover som går att tas, röntgen, urinprov (det var fasiken inte lätt att jaga en liten kissnödig cairn för att få lite morgonurin. Korta snabba ben och massa päls så man inte ser lille snoppen. *pust*), blodprov, ultraljud mm mm..
Så imorgon (tisdag) ska provsvaren komma och veterinären ska ringa och underrätta mig.

Jag hoppas på att snart få se alla söta småvalpar ur den sista kullen.
Marianne och Lisbeth får sätta ett datum först bara.
Jag ska se och fundera över vad det blir för olika saker vi kommer att göra på valpdagen :)
Några förslag eller önskemål??

Jag får försvara detta något flummiga inlägg med att det är kväll och alla piller jag tar (nyligen opererad i axeln för 4e gången) gör mig snurrig och lite hmmm.. full.. typ ;)

Hugo 14 veckor hälsar

Här kommer lite hälsningar från Hugo som älskar att posera verkar det som. Visst är han söt våran lille älskling? Kortet är taget idag så Hugo är 14 Veckor på kortet.

Hugo börjar bli riktigt duktig på att göra ifrån sig ute nu, visst händer det olyckor, men det går framåt iaf *s*.

Matte har just nu ryggskott och får tänka sig för varje gång hon böjer sig, det gör hon ju inte förstås *s*.

Sopbilen hör till läskigheterna på promenaderna annars är allt väldigt spännande och roligt, särskilt att möta andra hundar och få hälsa.

Ser framemot valpträff då Hugo får träffa alla sina syskon och mamma och mostrar och fabröder *s*.

Ha det så gott alla!
Kramar
Berit och Hugo

Det är jag som är Sally och jag är tre år. Dippen och Fred är mina föräldrar och Christina min matte.

Skulle gärna vilja slå ett slag för agility och dela med mig av mina erfarenheter av sporten. Matte och jag gick en femgångerskurs hos Mia Edelton på Nya Varvet i somras. Första gången var jag jättesjåpig, tyckte det var SÅ läskigt. Men redan andra gången slog jag mig själv (och matte) med häpnad. Vadå, dethär var väl ingenting, sa jag, och ville upp på balansbrädan igen. Och det kan jag säga, att den som inte har luktat på en agilitybana har gått miste om något. Så mycket godisrester! Jag dammsög i alla fall varenda kvadratmillimeter.

Sista gången var det tävling. Flest poäng (hindren hade poäng efter svårighetsgrad) på en minut var det som gällde. Fast jag fick tio sekunder extra eftersom jag hade hälften så korta ben som flattarna och labben som också var med. Jag låg i som en iller, gjorde bara en kort avstickare för att hälsa på tjejen som satt vid "släpet", annars hoppade jag och gick slalom och låg på bordet och klättrade A-hinder och... men vi kom sist i alla fall. MEN, gissa vem som fick specialpriset som Mia delade ut till Hunden som Gjort Störst Framsteg, jo, det var allt jag det! Trepack tennisbollar, åååå, så glad jag blev!

Nu brukar jag öva när matte och jag går i skogen. Balans på omkullfallna träd t.ex. Tycker faktiskt att matte är lite kuligare också efter kursen, så jag kommer nästan varje gång hon ropar.

Så, det var allt för denna gången!

kram & svansvift

Sally