Nu fyller vi en vecka!

Stolta och duktiga Kola tar hand om sina småttingar!

De äter mycket nu så nu får Kola alltmer mat. Och ändå känns det inte riktigt som det räcker!

När det är dags att äta så blir de så ivriga att de till och med kommer upp lite på benen och går lite vacklande - fast förstås bara några steg. Annars kravlar de sig mest fram.

I går klippte vi förresten klorna för första gången. De fastnade lite i fällen när de kravlade. Klorna är så små, så små! En del sov i mitt knä under proceduren medan andra sprattlade ordentligt - inte så roligt att ligga på rygg hos den stora, och än så länge lite okända, Matte.
Alla tår är fortfarande kvar! ;)

Här ligger den lilla vetefärgade tiken och tar igen sig efter en måltid. Hon är fortfarande den minsta i kullen - även om hon verkligen inte är liten!

Än så länge varken hör eller ser valparna - men dofter är de bra på. De känner doften av mamma och av varandra. När jag tar upp dem så vet de att något inte är som det skall och så börjar de söka efter sin mamma och sina syskon. Det är svårt att väga dem nu för de kravlar snabbt ur vågskålen!

Nedan sover vetetiken, den röda hanen och den minsta av de två röda tikarna. I vanliga fall brukar den röda hanvalpen ligga över alla andra - han är som en liten bulldozer och bökar sig till de bästa ställena. Men här fick han agera huvudkudde åt den lilla röda. Omväxling förnöjer!

Det känns skönt att första veckan är tillända utan problem! Lite orolig är man allt i början eftersom valparna är så känsliga och allt kan gå så fort om något inträffar - tex en liten förkylning eller liknande.

Men allt är riktigt bra och väääldigt mysigt!