Valpar, valpar, valpar...

Den ursprungliga planen denna helg var att hälsa på hos Görel (Tistelöns Kennel) tillsammans med Lena (Miketos) och titta på cairnvalpar. Och för den del säkert ha en trevlig fikastund då de är väldigt mysiga personer.
Men vi fick skjuta på det hela eftersom Lena också väntade valpar och de hade inte behagat nerkomma i tid innan helgen. Födslar är inte precis något som sker på beställning varken vad gäller människor eller hundar vare sig vi planerar aldrig så väl - så är det bara.

Nu var det dock så att min fredag var mycket nedslående. Primärvården - ja väldigt mycket av resten av "väldfärds Sverige" också - håller ju på att nedmonteras sakta men säkert. Det är rent otroligt att inte befolkningen och media skriker högre än de gör så som det börjar se ut nu - inte minst i sjukvården. Men reaktionerna kommer väl först om något år eller två - när skadan redan är ordentligt ingrodd. Inte förrän då kommer väl folk att fatta som vanligt. Trist (understatement).
Hur som helst - jag kände mig så himla deppig att jag inte klarade av att gå hemma ensam mig mig själv utan behövde ett avbrott.
Och så kom jag att tänka på Dogue de Bordeux-Mia - en internetbekant sedan några år tillbaka. Mia har just nu valpar hemma som jag ju så gärna ville titta på men inte hade trott att jag skulle hinna få se innan de flyttade "hemifrån".
Sagt och gjort - jag ringde Mia och hon hade inget alls emot ett besök frampå eftermiddagen!

Så i lördags fick jag snusa och gosa med tio sådana här små sötnosar!


De var helt underbara! Ja, vem skulle väl tyckt något annat förstås. ;)
Men de var verkligen fantastiskt söta och trevliga. Och de hade en sådan härlig loj attityd - visst busade de och bet och morrade mm... allt valpar brukar göra... men de var samtidigt så härligt "layed back". Och väldigt glada i att hanteras - lade jag upp någon på rygg i mitt knä så tyckte den att det var mysigt. Drog jag lite i tassarna eller kikade på tänderna så tyckte de att det var mysigt också. Några låg hur länge som helst i knät medan några andra tröttnade efter en stund och ville ner eller busa men det var ingen som på cairnmanér började slingra och skruva på sig med en gång. Jag gillar ju verkligen cairn och deras temperament men jag har också en ådra som verkligen gillar molosshundar - valpar som vuxna. De har en helt annan stil som talar till andra sidor hos mig.

Naturligtvis fick jag ju också gosa med de vuxna hundarna; Indi (valpmamman) och Clinton (nedan)


Härliga och väldigt trevliga hundar! De är rejäla - kanske till och med större än de ser ut. Mia berättade att Clinton normalt väger ca 75 kg! Indi väger nog en 10-15 kg mindre skulle jag tro. Men i vilket fall är de ordentligt stora. Tur att de är så snälla och att Mia har sådan pli på dem.
Någon vacker dag i framtiden så kanske det får flytta in en hit! Det skulle väl vara något!? Undrar om folk vågar ta med sig sina cairn hit då? Men det är en dröm och alla drömmar förverkligas inte utan får ligga där i hjärtat och lysa upp och värma när man känner sig lite frusen. Och jag kan ju alltid åka upp till Mia igen!

Känner någon sig sugen på att köpa - eller i varje fall kika lite - på Douge de Bordeaux så är länken till Mia här;
Dogue de Bordeaux

Idag har jag haft sovmorgon (skönt) och sedan varit ute på skogspromenad (skönt) och till sist var jag en sväng hos Lisbeth (trevligt).

OCH så fick jag ett mail från Lena (Miketos) om att Choice hade nedkommit med sex friska små valpar! GRATTIS!