fredag 21 september 2007

Happys familj antar utmaningen!

Hejsan alla Hipperdippar!

Vi som antar utmaningen är en familj som utökats med en liten Happy född 070605. Innan hon dök upp i våra liv var vi fyra tvåbenta som delade hus, Helene, Björn, Louise och Sophie.

Vi har pratat om att skaffa hund i många år, och när vi väl fick möjligheten att köpa Happy kändes det helrätt. Vi är supernöjda med våra kära uppfödare - alltid glada och hjälpsamma vilket känns skönt när man är "hundrookie".
Happy är en glad liten bushund som nästan är rumsren...det händer en olycka ibland! Men om vi lyckas tolka hennes tecken när hon ger dem så brukar hon klara att hålla sig tills vi kommer ut.
Vi har dock ett problem - vädret...hon vill inte inte inte gå ut när det regnar - då får vi bära ut henne till gatan! Men det verkar vara ett cairndrag ????!!!
Vi gillar mat i den här familjen - både laga och äta, Happy är inget undantag...ja hon lagar ju inte maten förstås men äter gärna! Inte bara mat då förståss....även spindlar, daggmaskar sten och torkade mördarsniglar står på menyn ibland till vår förskräckelse!
Det bästa matminnet är när Happys förrätt bestod av egenfångad spindel, daggmask till varmrätt (den dinglade i munnen på henne...) och en liten torr mördarsnigel till efterrätt....!
Mums tyckte hon! Detta verkar vara ett släktdrag enligt Marianne o Lisbeth - men kan man hoppas på att det växer bort?
Vi tänker försöka få lite pli på vår busiga dam så häromdagen började vi en valpkurs. Det gick bra, Happy kom när jag (Helene) sprang som en yster häst över ängen skrikandes Hit Happy - det var skönt tycker jag, eftersom kursen hålls inte så långt från motorvägen och Happy är snabb.... are än vad jag är! Kursledaren tyckte att det är bra att låta valpen vara lös om det finns möjlighet, så jag tänkte att jag testar det idag vid en promenad! Första 10 metrarna gick bra, Happy gick fint vid min sida.. sedan blev det en liten glugg i grannens häck och där försvann Happy in, ner för en slänt och ut på andra sidan av grannens hus och jag var inte långt efter som tur var så kom hon när jag ropade just Hit Happy - så den kursen har ju betalat sig redan!

Ja vi börjar blir vana vid att ha vovve och det känns bra, Happy smälter in bra och gillar att gosa mycket och hon är såklart släktens favorit - t o m farmor och farfar som är kattälskare har fallit som furor och det är ett gott betyg! Mormor och morfar har själva haft cairn så där jämförs Happy med deras Chico -som var en helt underbar hund! Så ni fattar att vi och Happy har det jättebra!
Vi ser verkligen framemot att få läsa om alla andra Hipperdippar hundar och deras familjer och tycker det skall bli kul att ses framöver på valpträff!
Ha det gott hälsar Happy med familj!

4 kommentarer:

Marianne sa...

Du har en härlig humor, Helene! Du slår allt mina försök till kåserier.

Skrattar gott när jag läser om er lösträning - det är en utmaning när man har cairn. Men med lite humor, mycket mod och en hel del tålamod så brukar det bli bra till slut! Fast man är nog klok om man håller sig långt ifrån trafikerade vägar. Det är en av de vanligaste orsakerna till en förtidig död hos cairn (hemska tanke).
Skönt att höra att Happy inte vansläktas. Jag tror att intag av maskar, sniglar och annat smått och gott är ett underskattat proteintillskott. (skämtar förstås bara)
Kramar till er alla!

En känsla sa...

Hejsan! Kul att mina "små" skriverier kan roa dig och förhoppningsvis andra!

Ja lös det är Happy inte så ofta ännu, men ambitionen är ju att kunna släppa då och då för att hon skall få springa av sig - en annan har ju inte riktigt den farten....!! Men fortsätter vi med alla promenaderna i den här omfattningen så lär jag bli som ett streck och då kanske även soffpotatisen Helene kan bli snabb!
Ha det gott kram Happys familj

Anonym sa...

Ja, maskar, sniglar och allt som rör sig hör också till Hugos favoritmat, ujamej sägar matte. Idag fick Hugo tag i en levande äcklig mördarsnigel och jag fick nästan dåndimpen och skakade om Hugo i kopplet tills den ramlade ur munnen, kände mig som en riktig elak matte verkligen och fjäskade lite extra med Hugo efter detta äventyr.
Hugo och matte hälsar

Anonym sa...

*urk* för maskar och annat snusk..
Tur att Nino inte är sån ;)