lördag 22 september 2007

Presentation av Hugo med familj.
Hejsan alla Hipperdippare och stort tack till Helen för härlig presentation.

Skall försöka göra en presentaion av oss och berätta lite om Hugos framsteg och bus.Matte heter Berit och husse Lennart. Vi är pensionärer nästan nu och vi har tre barn, fem barnbarn och det är våran stora lycka i livet med denna stora härliga familj. Äldsta barnbarnet fyller snart 20 och yngsta är 3,5 och heter William. William är hos oss varje Onsdag och halva Fredagen så han och Hugo har mycket kul ihop. Hugo kan ju vara lite busig ibland och lite bitig och där är det ett passande så att inte William skall tycka det känns lite läskigt, men det har gått jättebra och Hugo har börjat fatta att han får vara lite försiktig med William. Där William är där är Hugo och han sitter så gulligt nedanför William under stolen vid matdags. Vem vet det kan ju tappas en och annan liten godsak.

Vi har ju haft tre hundar innan, en cockerspaniel, en labrador och så sist en westie som hette Tim och gick bort förra sommaren. Aldrig mer hund sa vi, tänk så fel vi hade, det var något som fattades i vårt liv. Vi hade börjat läsa och forska runt lite om olika hundraser och när vi läste och cairnterrier så fastnade vi direkt. Tim var ju en terrier, men ganska så lugn och timid i sitt sätt och så kom Hugo och är verkligen raka motsatsen. Busig, pigg och full av upptåg hela tiden, men så gosig och älskvärd. Jag instämmer med föregående talare om våra goa kennelägare Marianne och Lisbeth. Det känns så tryggt och härligt och varje gång jag ringt eller mejlat så har jag alltid fått så bra svar och känner mig lugn igen. Även om vi haft hund innan så var ju cairnterrier nytt för oss.

Hugo är nästan rumsren nu kan man säga, och uppfattar vi bara signalerna så är det inga problem. Han kan lika gärna sitta vid rumsfönstret och "voffa" lite som vid dörren så det gäller att vara med. Vår trädgård har väl sett sina bästa dagar tror jag, gropar lite varstans och stenar som vi täckt hålen med. Potatislandet har vi hägnat in nu eftersom vi fått in så mycket jord som Hugo haft med sig i tassar och päls.

Matfrisk är han den lille rackaren och råa morotsbitar och äpplebitar hör till favoriterna. Det sista på husses glass är rena rama högvinsten för Hugo och han sitter troget nedanför husses fötter och väntar och väntar.

Husse har tränat Hugo att vara lös ett par gånger och det går jättebra än så länge, matte är för feg, har väl kontrollbehov tror jag *s*. Vi har en stor bra äng en bit från oss och där är det lugnt och inga bilar.

Vi fick rådet av Marianne och Lisbeth att nochalera Hugo lite när han varit ensam och vi kommer hem. Följer vi det? Nja, inte så bra kanske. Hugo är ju bara så glad och tjuter och det är inte helt lätt att bara gå förbi då. Annars är han duktig nu när vi lämnar honom, ylar när vi går, men sen så lägger han sig precis vid gallret och där ligger han, för vi har kollat genom köksfönstret. Vi smyger runt som två tjuvar och kollar innan vi öppnar dörren.

Bus är han bra på Hugo. Glömmer vi skorna, så vips tar han en och sticker iväg och tror att vi inte ser honom. Grovköket med dammsugaren är spännande och dammsugaren går han till anfall mot varje gång vi dammsuger, vilket ju är ett måste ibland tyvärr. Diskmaskinen är en annan grej som så fort den öppnas så vips står Hugo uppe på luckan och slickar på alla bestick.

Ja, det finns mycket mer att berätta om allt Hugo har för sig, men kanske vi snart får tillfälle att berätta vilken fantastisk hund Hugo är, för det är han. Vi sitter här på kvällarna och beundrar honom och allt han gör, lite larviga är vi nog ibland kanske *s*, men så är ju de flesta hundägare tror jag.

En enda sak som inte matte gillar och det är alla äckliga maskar, sniglar som Hugo gärna stoppar i sig. En lång dinglande mask i munnen och sen blir det inga mer pussar till Hugo den dagen *s*.

Just nu är han ute i trädgården med husse som tvättar husbilen och gör iordning den för avställning inför vintern.

Ha det så gott alla och jag hoppas att vi snart får tillfälle att träffas.
Kramar från Berit, Lennart och Hugo

3 kommentarer:

Anonym sa...

haha, va fasiken e det med era hundar?! ;)
Det verkar som alla Hipperdippare utom min äter mask å annat snusk ;)
(i och för sig är min ingen "äkta" Hipperdippare, han föddes utan kennelnamn, så de kanske är därför *hahaha*)

Kul med era presentationer, ska bli kul å höra om allt "live" oxå, när vi ses..
Och förhoppningsvis blir det snart.. Eller hur Marianne/Lisbeth ?! ;)
Sätt ett datum nu så jag har nåt att se fram emot! :)

En känsla sa...

Hej! Kul att läsa om Hugo - det är skönt att det verlkligen är ett släktdrag det där med sniglar och daggmaskar tycker jag annars trodde jag att vår Happy var lite tokig?? !! Vi har faktiskt fått erbjudande om betydande summor från bekanta för att Happy skall komma hem till dem och käka mördarsniglar..vi har tackat nej ännu så länge...men kniper det i plånboken så kanske vi tackar ja!! Skämt å sido - det är nog dags för träff snart tycker vi också!! Bestäm en bra dag ni kära kennelägare så kommer vi hela serven!! Kram Happy med familj!

Marianne sa...

Skönt att höra att inte heller Hugo vansläktas utan har goda matvanor och är gosig och älskvärd! Han heter ju Catchin Caleb - kanske skulle vi kallat honom Catching Worms i stället!?
Fatta mod Berit och gå ut och släpp honom! Ta en tur i skogen och se till att gå framåt hela tiden så att han måste hänga med. Och gör små skutt ut i skogen ibland så att ni blir roliga att hålla koll på.
Snart, snart så får vi en datum av Lisbeth för valpträff. Hon har en massa med innebandyn just nu - och lite annat också. Men det kommer!
Pussa Hugo från mig!